Projekten hopar sig.

Jag erkänner, det finns tillfällen när jag tänker att det vore kanske skönt med en bostadsrätt inne i stan. En sån där vanlig med vita skåpluckor och där en nöjer sig med att tapetsera om lite i hallen. Där vi aldrig behöver fundera över snöröjningen och har självklar wifi.

Det går över fort. Något vi verkligen har gemensamt är behovet att att skapa, och för min egen del har det legat i träda i ganska många år, förutom då kanske när det gäller att skriva. Men allt annat, måla, snickra och skapa nytt av gammalt har inte fått tid av mig.

Det tar jag igen med råge nu. Det finns ett litet eller större projekt bakom varje hörn. Jag har fått på min lott allt som har med gersågen att göra, plus annat småpulande med hyllor, lister, spackling och annat småfix. Det går bra, ibland. Andra gånger kommer ramsorna som smatterband ur munnen. Och jag vet, jag har kanske inte de mest lämpliga arbetskläderna. Men de funkar och är sköna.

Hallen börjar ta form, den fick en liten provisorisk sminkning med vit färg tills vi har tid att göra den som vi vill ha den. Först på önskelistan är garderober. Vi behöver några där det blir hörngarderob för att utnyttja all yta.

Tapeten i köket blev så bra som vi önskade, den ger ett varmt och vänligt intryck och är spännande med sina fina djur och växter.

Nu ”ska bara” taket lyftas i sommar för att vi ska få ett sovrum. Det projektet går före allt annat så det kommer nog vara en del småfix att göra i höst.

En sak är i alla fall säker, min kropp är gjord för hårt arbete och den gillar det. Men nog längtar också jag efter en skön stund med en bok i en hängmatta i trädgården.

Jobbe, jobbe och jobbe.

 

I helgen funderade jag på vad som behövs för att kunna och orka det vi gör med vår stuga. Förutom god hälsa så är det viktigaste förstås vilja och mod. Viljan kommer av att vi inser hur underbart boende vi kommer ha när det är klart och också att vi kommer ha en helt annan ekonomi på grund av minskade kostnader. Just nu går varje liten krona vi kan undvara från månadslönen till allt från en ny spånskiva, skruv  eller till fuktspärr för badrummet. Nästa månad köper vi kakel.

Mod vet jag inte var det kommer ifrån men vi har det. I det lägger jag förstås också kreativitet och problemlösning, något som jag tycker att vi är mästare på. Ju mer vi ser att vi lyckas ju mer vågar vi. En annan viktig sak i det är att vara prestigelös, att inte känna att allt måste bli perfekt när det gäller millimetrar eller lod. I den här gamla stugan får vi vara glada om det blir någotsånär på centimetrar. Och ”det som blir, blir bra”. Som amatörer tycker jag det är sunt att inte ha större krav på sig själv.

För att klara allt behövs också kunskap och logik. Själv har jag stora problem med att läsa manualer och instruktioner, det är ju så tidsödande och tråkigt och många är helt enkelt så irriterande opedagogiska! Så Matz sköter den biten medan jag försöker gå på logik. Det går oftast bra.

Varje ledig helg försöker vi göra åtminstone någon liten sak för att stugan så småningom ska kunna bli ett heltidsboende. Vi får ofta kommentarer om att vi borde vila lite mer än vi gör och det är nog helt sant. Vi är trötta ibland och visst längtar vi efter en riktig semester.

Men det är väldigt roligt att jobba med stugan, helst om vi får göra det sida vid sida så i det roliga vilar vi också. Det händer förstås att vi är där ändå och jobbar ensamma och då gör vi det vi känner att vi är bäst på och som behövs just där och då för att vi ska komma framåt.

Det har hänt en hel del sedan jul så här kommer en liten bildkavalkad!

Äntligen kom Tapeten upp! Som vi har suktat, tittat och känt, och nu är den uppe! Mårdgömma från Borås tapeter, så fin! Långkallingar är klädkoden på Rävbacken, men det går bra att komma i jeans eller liknande också.

20190306_1421492485575475631632902.jpg

 

 

 

 

Vi tar oss en liten paus då och då och en dag med en sådan klarblå himmel så får energin en extra boost!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Flytspacklat badrumsgolv- check!

På golvet blir det natursten. Det kommer bli så vacker när det är klart och stenarna är behandlade med linoljevax. Men jobbet innan… Jag tänker mig en låda vin, ett gäng goda vänner och pussel som aktivitet. Vem kommer?

Vissa saker är läskiga när det är första gången en gör det. De gångerna det dessutom är extra viktigt att det blir bra. Men jag tror jag fick till det och allt är noggrant dokumenterat! Första fuktspärr – check!

20190324_1628073395882892844278720.jpg

Vänner är viktigt och till det finns det alltid tid. Förstagångsbesök för Cissi, Martin och Sam som hade med sig årets godaste semlor!

Innan vi gör sista det sista med alla spärrar, ångspärr och andra fuktspärr, så behövde vi bygga in det sista av väggen. Plötsligt var jag hobbysnickare och är förstås ofantligt nöjd över att ha fått till det! Men lägg märke till måtten, här handlar det om millimeter som jag dessutom handsågat. Som en vän skrev: hur svårt kan de va´?

Veckan före påsk kommer det hända mer och då hoppas jag vi kan komma igång med lite mer löpande inlägg om hur det går för oss.

Vid pennan/Bitte

Rävbackens Julkalender 22 December. Julhets och julstress.

Jag erkänner utan omsvep, jag tänker samma sak varje år. Jag vet att jag inte är ensam. Även om jularna med sambo är betydligt trevligare än utan så undrar jag ofta om det är värt det, allt det här en gör och tänker innan.

Och då gör jag ändå inte särskilt mycket. Städa hemma i lägenheten gör vi troligen på juldagens morgon, precis som i fjol. Pyntar också, faktiskt. Städa i stugan ska vi göra idag eftersom vi ska bjuda på julfrukost på julafton, precis som i fjol.

Det var väldigt mysigt att få göra det, i fjol, så det är ju därför det upprepas, i år.

Men ändå, denna stress. Förväntningar på både det ena och det andra. Jag har lyckats baka två kaksorter som bägge blev mindre lyckade. Jag har bakat succékransen från i fjol och hoppas på att den smakar som då också. Matz har gjort köttbullar. Sen är det stopp. Det bidde inget mer. Ingen knäck, ingen (tackolov) skinka.

Jul. Som jag har hatat denna helg. Helgen som rymmer så mycket måsten, besvikelser, grusade förväntningar men också värme, glädje och förhoppningsvis en massa kärlek.

Oavsett vad vi gör eller inte så blir det jul och den blir som den blir. Jag tänker göra den så trevlig jag kan och tänka att hade jag kokt knäck så hade det säkert farit en plomb eller nåt.

Rävbackens julkalender 20 december. En idé som kanske aldrig behövs.

Men om utifall att. En vet ju aldrig. Det där med livrem och hängslen och eventuellt en liten hockeyutrustning också, så är vi trygga och lugna.

Vi köpte två dörrar på Blocket, två gamla fina spegeldörrar utan att ens veta var vi skulle sätta dem. Det här hör till avdelningen Fort och fel, men det är ju något som kanske ibland blir ganska bra ändå. Bägge dörrarna var smala, 60 cm och den ena bara 160 cm hög och den andra 2 meter. Så den första fick bli skafferidörr  och den andra dörr till det blivande badrummet. Men jag började fundera över hur det skulle fungera om vi behövde komma in i badrummet med något som var bredare än 60cm. En tvättmaskin? En rullstol? (om cykelolyckan skulle vara framme) En rullator? Vår egna eller någon annans.

En natt kom jag på lösningen, som Matz fick bygga samtidigt som han gjorde stommen till dörren. 20181215_1034301936509682343635114.jpg

Ovanför dörren kommer det bli ett fönster för ljusinsläpp från två håll.

Vi gjorde alltså en nästan osynlig dörr på ena sidan, som är öppningsbar vid behov.

Finliret runt dörren har jag stått för, vilket jag är rätt stolt över. Det kanske inte är så svårt att gera hörn i 45 graders vinkel men allt en inte gjort tidigare som en lyckas ganska bra med är så kul!

Insidan av extradörren kommer bli hyllor i badrummet. Det vi inte gjort än är en list som döljer gångjärnen, men den kommer dit under vintern.

/Bitte

Rävbackens julkalender 18 december.Det mest fascinerande.

Inget kan få mig att så fullständigt stanna upp och bara förundras. Det samma gäller för Matz, vet jag. Alla fina djur. Runt stugan ser vi både den grymma naturen i form av allt från tragiskt död till naturlig jakt. Ugglan som tar den lilla musen, räven som jagar småvilt. Småfåglarna som ropar på oss när maten börjar ta slut. Hundar på besök och hundar som behöver sällskap. Hästarna i somras som fullkomligt smälte mitt hjärta! Fåren som bräkte uppfordrande, lite tråkiga, men gav ändå liv och rörelse på ängen. Sorg över en liten kisse som dog utanför stugan men som vi gärna hade tagit hand om om vi hunnit få den att leva. Alla älgarna som nyfiket tittar på oss på vägen upp till stugan. Vilket enormt värde det är att ha allt detta så nära!

 

Rävbackens Julkalender 16 december. Nu tändas…

Brasan är något jag gärna vill få fyr på så snabbt det går. Ibland är temperaturen närmare 0 inomhus när vi kommer upp och då tar det ju förstås tid att värma upp stugan.

Vi har lyxat till det med ett oljeelement, men dess kapacitet sträcker sig inte så långt att det blir varmare än 0 inne när det är mellan 15-20 minusgrader ute.

Vi har provat olika typer av tändklossar för att snabbt få eld, bland annat de klassiska fyrkantiga som jag tycker är värdelösa. Jag hissar röd flagg för de små plastpåsarna med paraffin, jag tycker det känns som om hela stugan fyllts av giftig gas de få gånger vi använt dem. De som fungerat bäst av de köpta vi har provat är ekologiska gjorda av vaxdoppade tallspån.

Men det bästa är ändå det en kan göra själv. Plocka tallkottar runt stugan och återanvända små stearinljusstumpar, ner i en gammal gryta och värm och sen har du de bästa braständarna!

Jag lutade grytan lite för att kottarna skulle dra åt sig så mycket som möjligt av stearinet och det som blir kvar i grytan får vänta till nästa års kottplockning.

Grytan köpte jag på loppis för 40kr.

/Bitte

Rävbackens Julkalender 14 december. Har nån en bra kälke till salu?

Nu är det dags att börja dra veden på snö igen. Förra året kämpade vi på med en 29 kronors plastpulka från Jula. Det är inget större fel på den, den är hel och ren. Men liten, vinglig och rymmer för lite.

Varje tur till vedbon svor jag på var den sista med den. Men den hängde i, för att vi helt enkelt aldrig hittade nåt bättre. Så nu är det dags för den perfekta vedkörarkälken. Vem har tips?

/Bitte