Version 2.0 Windows

Att hela tiden försöka se framåt i flera steg och måla upp en bild av hur saker och ting kan se ut om några år, är inte lätt men centralt för hela vårt projekt.

Vi gör saker och ting med tanke på hur ett eventuellt färdigt skikt kommer att se ut. Ibland måste man förkasta den plan som existerar i huvudet till förmån för något nytt eller annorlunda. Detta , tycker jag, är utmaningen och det spännande i att bygga som vi gör. Varje steg som ska leda fram till något annat kanske inte fungerar att göra eftersom underlaget saknas eller är förändrat. Men detta är ju livet.
Jag har ofta en röst i min huvud som säger ”Go with the flow”. Ett förhållningssätt som jag försöker lyfta in i vardagen, där jag inte behöver vara i toppen hela tiden. Ha allting under kontroll eller veta exakt vad nästa steg är och innebär.
Vi fick tag på fönster genom en lyckoträff. Någonting helt annat än vad vi hade tänkt men ändå så rätt när de väl var där och fyllde sitt rum. Nu börjar stugan så sakta att transformeras till någonting helt annat än vad det var tänkt, eller…
Under gårdagen var jag själv där och arbetade under hela dagen. Det var en del fönster som skulle brädfodras , så långt vi kan göra för stunden, och sättas in. Under hela dagen hade jag en känsla av att huset ville prata med mig. Att det accepterade den nya kostymen. Vet att det låter lite märkligt och flummigt men det gjorde mig glad. Att gå igen våra rum, sakta, för att ta in känslan och vibrationerna av varje enskild del som vi gjort fyllde mig med tacksamhet och glädje.
Jag ser så mycket fram emot varje steg på den väg som vi går. Även om omgivningen inte är den bästa så ser jag böljande växter, prunkande blommor och porlande vatten. Djur som trivs och vill dela det som vi har.
20180514_142245[1]

Men detta är ju berättelsen om fortsättningen av fönsteräventyret. Bredvid den fantastiska altandörren som vi satte in, öppnade vi upp för ett fönster till. Så jag slet fram motorsågen tog mått och började såga. Detta är det helt underbara med att ha ett timmerhus. Behöver du en öppning så fixar du den, lätt. Om man nu mäter rätt naturligtvis. När jag väl hade sågat klart och plockade upp karmen insåg jag att det är viktigt att inte bara veta måttet på det du ska såga utan även varifrån du mäter. Hålet blev lite för stort. Men det fixar vi.

20180514_142235[1]

20180514_142241[1]

Kan inte riktigt rekommendera att såga med en motorsåg inomhus som man vill ha rent och snyggt omkring sig. Tur att det lätt att sopa bort.

20180514_14343720180514_18402120180514_201028

Att sätta in dessa fönster har varit ett spännande äventyr. Kreativt och påhittigt. Det är inte alltid man hittar det man vill under de gamla fönsterkarmarna. På vissa ställen kändes det som papper istället för trä. Men då ryker yxan fram

20180512_155115

Till slut kommer friskt trä fram. Flera hundra år men ser ut som det var taget i går i skogen.

20180512_13425920180512_134324

Det är lite pillgöra och vattenpasset kommer väl till pass. Det är fantastiskt att vara två om detta och hur vi kan stötta och hjälpa varandra i resonemang och idéer.

Vi hittade en gammal Falurödfärg som förra ägarna hade lämnat. Tyvärr hade den stått ute i kylan under vintern och frusit till. Bitte försökte måla med den med det var inte så lätt. Allting såg ut som en grynig välling och ungefär lika lätthanterlig. Så lite färsk färg nu på detta och sedan väntar vi på fönsterblecken så kan vi slutföra det hela.

20180513_170038

Att uppgradera windows

Detta är ingen användarmanual utan helt enkelt en berättelse om någonting som får oss att se bättre ut.

Insikten om behovet av uppgraderingen fanns redan från början. I vissa partier av de gamla uttjänta fönstren var träet mer omvandlat till någonting smulaktigt, brunt med inslag av vita stråk, än den friska kärnveden jag så gärna hade sett. Så när Facebook avslöjade namnet och platsen på personen som ägde lösningen på problemet, ett berg av fönster, tvekade vi aldrig utan slog till som en kobra i maj. Om nu kobror slår till och framförallt i maj. Det vet jag nu inte så mycket om.

Hursomhelst så kunde vi även fylla på i vårt windowsförråd med ett litet enkelt fönster som passade utmärkt till det blivande köket. Återigen klev bästa svågern in och räddade dagen. Är så glad och tacksam för att ha honom på en armlängds avstånd.

Det känns bra att ha pratat igenom och ha en ordentlig plan för vad vi vill göra. Detta innebar att det första som gjordes var att sätta in en altadörr som ska leda ut till den vackra vinterträdgården som lever i våra huvuden

Helt fantastiskt hur dessa mång- hundraåriga stockar ser så friska ut. Kolla in ådringarna.

Nu kunde vi äntligen ge oss i kast med kökets fönster. Eftersom vi vill ha en köksbänk där det nuvarande fönstret sitter så byter vi ut det mot ett mindre .

Fantastiskt vad som döljs i gömmorna. Karmskruvar som jag glömt bort att jag hade.

Och allt gick så bra. Nöjda och glada som dagen då vi cyklade runt Mont Blanc, ska jag till och öppna och finner att fönstret sitter felvänt. I vår iver hade jag inte kontrollerat vilken väg det skulle sitta.

Allting skulle gå så mycket smidigare om man (jag) stannar upp en stund och tänker. Så efter en spännande brasa där våren hälsades välkommen åter, rykte hammaren fram igen och fönstret hamnade på rätt väg.

Så vad händer nu?

Följ vår spännande resa för fler uppdateringar.