Rävbackens julkalender 20 december. En idé som kanske aldrig behövs.

Men om utifall att. En vet ju aldrig. Det där med livrem och hängslen och eventuellt en liten hockeyutrustning också, så är vi trygga och lugna.

Vi köpte två dörrar på Blocket, två gamla fina spegeldörrar utan att ens veta var vi skulle sätta dem. Det här hör till avdelningen Fort och fel, men det är ju något som kanske ibland blir ganska bra ändå. Bägge dörrarna var smala, 60 cm och den ena bara 160 cm hög och den andra 2 meter. Så den första fick bli skafferidörr  och den andra dörr till det blivande badrummet. Men jag började fundera över hur det skulle fungera om vi behövde komma in i badrummet med något som var bredare än 60cm. En tvättmaskin? En rullstol? (om cykelolyckan skulle vara framme) En rullator? Vår egna eller någon annans.

En natt kom jag på lösningen, som Matz fick bygga samtidigt som han gjorde stommen till dörren. 20181215_1034301936509682343635114.jpg

Ovanför dörren kommer det bli ett fönster för ljusinsläpp från två håll.

Vi gjorde alltså en nästan osynlig dörr på ena sidan, som är öppningsbar vid behov.

Finliret runt dörren har jag stått för, vilket jag är rätt stolt över. Det kanske inte är så svårt att gera hörn i 45 graders vinkel men allt en inte gjort tidigare som en lyckas ganska bra med är så kul!

Insidan av extradörren kommer bli hyllor i badrummet. Det vi inte gjort än är en list som döljer gångjärnen, men den kommer dit under vintern.

/Bitte

Jämmer och elände

Hennes ord rullade runt i mitt inre medan jag åmande låg och vred mig på golvet.

”Tänk nu på att vara försiktig och inte skada dig nu när du är ensam i stugan”

Jag var försiktig.

Lovar.

Höll alla mina fingrar så långt bort från den farliga klingan på bordssågen jag bara kunde. Kommer ihåg min träslöjdslärare från högstadiet i den lilla hemstaden. Hur han kunde låta solljuset sprida sig genom handen då han höll upp den, och de kvarvarande fingrarna spred ut sig som en solfjäder.

Så klingan var jag försiktig med. Använde pinnen jag fått med att skjuta mina ämnen framför mig. Men ibland kan försiktigheten ha sitt pris.

Jag skulle ta tag i det som skall bli vårt badrum. Efter att ha skapat den nya väggen, byggt en hemlig dörr och fått in den gamla dörren, så var det äntligen dags för golvet och det efterlängtade avloppet. Allt gick så smidig.

Apropå hemlig. Dörren vi satte in var på 60 cm, med tanke på våra fritidsaktiviteter och allmänna liv insåg vi att någon gång ibland kanske en större dörröppning behövs. Men hur gör vi då?

Det fick bli en ”hemlig” dörr på 20 cm som ska döljas med lister, ovanpå dörren blir det ett fönster men mer om det i ett senare inlägg.

Med såg och kofot gick arbetet som en dans. Bräda efter bräda kunde förpassas till glömskan brädgård där de borttappade illusionerna finns. Vi kan inte i detta skeende använda dem mer. Eftersom vår tanke är att lägga in klinker i badrummet måste alla beprövade regler följas.

De objudna gästerna avslöjades också, men det var inga färska tecken och jag har nu effektivt stängt varje möjlighet till intrång.

Apropå dörren. Visst vet ni vårt vurm för det rustika. Så gissa glädjen när vi hittade färdigrostade gångjärn till dörren.

Efter mycket om och men blev beslutet fast, där duschen och handfatet skall placeras. Viktigt med tanke på avloppet och hur det skulle bli.

Nu kunde jag äntligen börja såga till spånskivorna till golvet.

Skulle bara göra en kloss först till ett anhåll.

Skulle bara göra.

Ibland skulle det vara bra att inse när det är dags att plocka ihop och titta på Netflix istället. Livet skulle vara så mycket mindre smärtsamt ibland.

Igång med sågen. Upp med regeln och börja såga. Fullföljde inte klossen genom hela klingan utan slutade föra fram den när den var avsågad. Klingan grep tag i den och som en projektil kom den emot mig. Touchade tummen och landade rakt i magen. Insåg jag, när hjärnan kom igång igen och tanken började ta form

Nåja inget bestånde, men jag är så nöjd med golvet.

Varför blir det alltid stökigt när jag håller på?

Äntligen kunde jag ta en heldag i stugan för att sitta och fundera och filosofera lite fast det blev ju en hel del annat gjort också. Det känns så skönt att komma igång igen efter alla helger som varit, nu är det dags för nästa stora projekt. Men jag kan inte riktigt förstå varför det alltid blir så mycket runtomkring mig när jag håller på. Tur att sambon är förstående.
Här kommer en liten titt i hur vi har det just nu.

20150417_010813
Kliar i fingrarna när det är rivningsdags
20150417_010215
Sågspån, sågspån, sågspån. Vart jag än mig vänder blir det fullt på golvet
20150417_010209
Så var den väggen borta. Undrar vilken vägg jag ska riva härnäst

Lev väl
/Matz