Skriet i vildmarken

Ibland blir det en karusell i huvudet. Du vet en sådan med färgglada hästar och enhörningar som sakta snurrar runt i en evig cirkel helt omöjliga att bryta sig ur och ta en annan väg. Liksom när jag satt med näsan borrad ner i datorn sökande på billig panel att sätta upp i taket. Köksområdet börjar ta sin form och jag ville så gärna skynda på det hela. Hela den vackra bild som målades upp i mitt huvud. Då säger hon, inspirationen i mitt liv och hon som håller mig på rätt kurs, att kan vi inte behålla det befintliga undertaket och måla det.

20171104_120259
Naturligtvis så är det så. Hur gärna jag än ville säga att det var min ide så slår hon huvudet på spiken och får rätt. Återigen.
Det är det som gör detta så spännande och så bra. Tillsammans så skapar vi någonting med egna händer där vi båda medverkar mot ett mål.
Saker händer hela tiden och nu är det snart dags att försöka få huset i lod. Med bästa hjälpen till hands så kommer vi att inom en snar framtid lyfta delar av stugan och palla upp under den. Det finns en skillnad mellan murstock och yttervägg på allt från 7 centimeter till i värsta fall 10 centimeter.

20171104_133933 Just nu har jag brutit upp en bit av golvet för att kunna nå balken vi ska lyfta i, bara det blev ett äventyr. Lätt som en plätt trodde jag innan jag började rucka på golv balkar som legat där sedan jorden formades. Med handsmidda spikar var det nog tänkt att det skulle klara av en jordbävning på minst 7 på Richterskalan. Så tanken att försiktigt och varsamt ta upp dem för att hyvla golvplankorna föll som trasor mellan mina fötter när smulorna stillsamt återigen lagt sig till ro, och rummet fylls av skriet från spikar som sakta dras ur

20171105_111524
Så nya planer smids och nytänkande är återigen ett måste
/m

 

Provisorisk uppfräschning

Vårt syfte med bloggen det är att dela det vi gör i stugan med dig som följer oss. Men det blir också en dokumentation för oss själva där vi sedan kan se hur mycket arbete vi har lagt ned. Det är lätt att glömma alla snåriga väga som måste tas. Som tex. denna gång. För att kunna vara där och göra allt arbete som vi vill behövde vi göra i ordning vardagsrummet så att vi kunde leva, sova och äta i en fräschare och trevligare miljö.

Så låt oss presentera dagens film, som gjordes för några veckor sedan.

En liten skitsak som kan bli stor

Med lite darrande händer fäster jag två frimärken på ett oerhört viktigt brev. Ett brev som kan förändra en del av livet på Rävbacken.

Vår första ansökan.
Det känns lite heligt och högtidligt. Nästan som en skolavslutning eller första gången jag hade slips på mig. Ett steg in i en vuxenvärld som jag inte har en aning om hur det fungerar, men behöver låtsas som om jag kan. Du vet, innan man blir avslöjad.
Själva byggelementet finns det ingen rädsla inför. Att snickra ihop en fungerande vardag för mig och Bitte är inga problem. Allt går att lösa genom googling eller frågor till närmast sörjande.
Men detta är att slänga sig ut i ett tillstånd där jag inte har en aning om vad motparten ska tycka och säga. Dessutom kommer det att kosta pengar.
Att vi skulle ha en mulltoa eller separett var ganska självklart från början. Det handlar om miljö och hur vi vill vara med och vårda den. Varför slänga ut fungerande gödning tillsammans med rent dricksvatten så att en behöver köpa kemiska gödningsämnen för att tillföra det vi tar från jorden?
Det jag nu har försökt att teckna ned, i ansökan, handlar i första hand om vilket typ av avloppssystem som vi vill ska sättas in i stugan. Inte för pråligt eller för dyrt. Inte någonting som behövs tömmas med regelbundna intervaller av en stor lastbil som ska komma. Vår grundtanke är ju att få till en sådan stor självhushållning som möjligt och då kan en inte vara beroende av att yttre saker hela tiden skall fungera. (Du vet den dagen då samhället brakar ihop :-)).
Så det får bli ett system med ett biologiskt filter som filtrera vattnet från handfat, dusch, tvätt och kök. Ett BDT filter. Sedan ska detta mynna ut i en rotzon som gör den slutliga reningen och i praktiken skall rent vatten komma fram ur alltihop.
Att rota sig igenom informationen om rotzoner som i mitten av 70 talet formades som en ide från Tyskland och Holland (I Danmark har intresset för rotzoner vuxit och idag finns flera anläggningar) är inte lätt, det är en djungel på rotnivå. Men en artikel i tidningen Åter från 2005 ledde mig på rätt spår och sedan har det varit ett detektivarbete för att kunna gå vidare därifrån. Det kommer att bli spännande att se hur kommunen reagerar på vårt förslag.
Mer om Rotzonen kommer att presenteras i ett annat inlägg. Förhoppningsvis när vi får ett besked från kommunen, och vi kan börja planera för bygget

Så nu håller vi tummarna för allt vad vi är värda
Endast döda fiskar simmar med strömmen.

/matz

20171024_140524