Julkalender 2020 Lucka nr 5

Om att hedra och att minnas

De flesta har nog saker, möbler och annat i sitt hem som är ärvda. Det har vi också. Jag är så glad över varje sak, varje gammalt verktyg eller annan funktionell pryl som fortfarande fungerar och som gör min vardag lite bättre. För jag minns varje gång jag använder de olika sakerna. Jag känner mig hedrad över att kunna använda saker som har varit så värdefulla för mina förfäder så att de kärleksfullt har lagats eller rengjorts för att kunna fungera än idag. 100 år senare.

Jag minns farfars och senare pappas lanthandel i Högland när jag använder torra pigment ur Fresks gamla plåtburkar. Jag tycker att salladen aldrig sett så god ut än nu när jag serverar den i de gamla träskålarna från släkten i Hallviken. Jag minns alla middagar hemma när mamma återigen lagat den godaste grytan som fortsätter sätta smak på det vi lagar till. Matz favoritverktyg i köket används nästan varje dag, hans mammas tång från gatuköket i Arboga där han växte upp.

Att hela tiden köpa nytt för att det gamla blivit slitet är inte vår melodi. Det skulle kännas så platt och så tomt, det nya har ju inte samma själ. Det nya är aldrig tummat av en älskad morfar eller lagat av en älskad farmor.

Som jag ser det så har alla tidigare liv gett oss ett arv som är vårt ansvar att förvalta. Om det så bara är en sliten träslev.

Julkalender 2020 Lucka 4

Att pussla innebär så mycket. En kan pussla med sitt liv eller försöka få ihop den där oerhört vackra bilden som kittlar ens sinne.

En gång försökte jag pussla ihop en motorcykel, Visserligen var det mitt eget fel att den låg i tusen bitar inför mina fötter, men jag ville verkligen få till det hela. Detta projekt levde sitt eget liv, i mitt inre, tills en flytt till kalla nord fick mig att fatta beslutet att göra mig av med den. Min kära Drepn lever nu förmodligen sitt eget liv någonstans utanför Örebro.

Medan sedan finns det pussel som en bara måste igenom. Det finns inga andra val. Det går inte att bara rycka på axlarna och förklara att det ”bidde inget”. Du måste igenom. Och nu pratar jag inte om julklappspusslet på 5000 bitar utan en verklig tripp trapp trull pussel i skala 1/1.
Det stod vi inför just nu.
Vi vill tacka trappteknik som hjälpte oss att göra våra planer till verklighet

Att ta upp ett hål till övervåningen för att beräkna hur trappen skulle gå upp var ju lätt
Även om tålamodet verkligen ville tryta ibland
Tur att det var någon av oss som behöll sitt lugn, sans och vett
Pusslet anländer i skala 1/1. Jag tror att det var minst tusen bitar.
Snyggt och välgjort
Efter en hel dag med försök på försökt att få bitarna att passa ihop, fick vi äntligen njuta av resultatet. Men det blev ett litet problem…
Hålet som hade gjort var inte riktigt anpassat för trappan så det blev en hel del mätande och skruvande innan vi fick till det.
Men nu äntligen. fick vi in den.
Naturligtvis blev vår inneboende Olga överlycklig att kunna komma upp och röra sig fritt i hela huset
Glada och nöjda kunde vi betrakta vår trappa och känna… detta gör vi inte igen 🙂

Julkalender 2020 Lucka 2

Det tog några dagar och timmar, men vem räknar?
Detta är en del av att med sina egna händer forma tillvaron efter sina drömmar och tankar.
Inom religionen pratar vi om det transcendenta och det immanenta. Det osynliga och det synliga.
Det finns en djup innerlig känsla när det tänkta, det osynliga, det som vi bara kan tänka oss får sin synliga form och vi kan gå, känna och dofta på det som hitintills enbart fanns i våra tankar
Här i lucka 2 vill vi visa lite hur det blev. Vårt arbete med övervåningen som vi är så stolta över.

Julkalender 2020 Lucka 1

Första året som vi hade Rävbacken valde vi att göra en julkalender. Vi båda tyckte det var en kul grej och tänkte att vi skulle göra en i år också. Det kommer att bli tankar och funderingar runt året som gick och lite märkliga händelser under resans gång.
Hoppas att du vill hänga med i lucköppningen.

Några minnen från Januari 2020. Framför allt den 4 januari då vi mitt i nyåret håller på att göra i ordning den övervåning som blev när vi lade på nytt tak.

Att titta ut över det nya sovrummet gav en underbar underliggande känsla av att detta har vi faktiskt gjort, med våra egna händer

Steg för steg, eller rättare sagt bit för bit började övervåningen att växa fram
Hårt jobb ger resultat