Från påska till små grodorna och lite till.

Tiden går och vi med den. Inläggen har varit få men det är helt enkelt för att vi har jobbat. Både på jobbet, lite extrajobb och förstås med stugan.

Länge trodde vi att snön som kom i vinter aldrig skulle smälta bort. Med facit i hand önskar jag att den hade legat nån månad till med tanke på hur torrt det är nu.

Helgen före påsk hade vi hand om våra vänners fina jaktgoldenhundar, Scott och Zed. Vi försökte länge skotta upp en väg mellan vedboden och stugan men fick ge upp tills slut, så vi gick på snön istället. Om vi kom bara en decimeter bredvid den upptrampade stigen så sjönk vi ända ner till marken.

Sen kom våren med sitt varma väder, och såklart njöt vi av det. Men ju längre tiden gick började vi längta efter regn och det gör vi ju liksom alla andra fortfarande.

Men tack vare många dagar med sol så kunde vi jobba ute, såga ute och framförallt byta fönstren som vi skrivit om i tidigare inlägg.

Vissa fredagar hade jag sån tur att Matz var ledig och kunde ha middagen färdig när jag kom cyklandes från jobbet. Det är sådana gånger jag verkligen känner hur fantastiskt bra det här kommer bli, cykelpendla ett precis lagom avstånd och sen ha en sambo som står färdig med middagen!

Vi har några få gånger gett oss tid till det vi gillar näst bäst just nu, cykla. (känns hårt att erkänna att det kommer på andra plats, men stugan vinner) Runt oss och runt hela Östersund finns en massa fina stigar som förtjänar trampas och upptäckas.

Vi har också planterat lite, potatis, blommor, sallad, rädisor och koriander. Jag kände mig verkligen som en rookie när jag klev in på Växtvaruhuset och började botanisera bland fröer och annat. Vad växer var och hur gör man? Det är ju för väl att det går läsa sig till det mesta, och nu växer det så det knakar. Ruccolasalladen äter vi för fullt av och rädisorna är som femkronor (ja, den gamla alltså) i storlek.

Något annat som glädjer oss mycket är att vi har haft så fina kompisar i hagen! Jag som inte kan nåt om hästar tänkte att om jag mutar med lite morötter så kommer pållarna gilla mig. Det funkade! Så nu kommer de och säger till när det är dags för lite mellis och klia på mulen. Hög mysfaktor!

Några andra kompisar har vi i bäcken. Två väldigt nyfikna grodyngel, och jag håller stenkoll varje gång jag hämtar vatten så de inte följer med i hinken.

Det bästa vi gjort under senaste tiden var att göra i ordning vedboden. Men det hade aldrig hänt om inte David, systersonen hjälpt oss att komma igång. Med så många små projekt på gång samtidigt så har vi inte prioriterat det helt enkelt. Men nu var det nödvändigt, lekstugan måste bort innan vattenborrningen i höst, och i den hade vi staplat virke som vi inte vill slänga. Men nu är det gjort, vi har byggt en halvvägg för att stoppa veden från att ramla över oss och alla okluvna stubbar är nu klyvda. Om ni vill skratta lite, eller mycket, zooma in på min min när jag klyver!